Hänsyn

Kris Kritik Teori: Postkritik och den nya offentligheten

En enda person företagsmötehantering

Referenser Inledning Vi befinner oss i kris. Vi som i mänskligheten, vi som politiska subjekt, vi som i demokratiska medborgare, vi som forskare i humaniora, och, menar vissa, vi som inom ämnet litteraturvetenskap praktiserat och undervisat i kritisk läsning. Det är framför allt det senare som denna artikel handlar om, men den önskar samtidigt hålla kvar de större frågorna i bakhuvudet. Och i vilken utsträckning handlar egentligen det Kant-doftande begreppet kritik just om litteraturteori? Dessa är inte lätta eller ens möjliga frågor att besvara, inte minst eftersom begreppet kritik förstås på många olika sätt och eftersom olika typer av kritik är kopplade till varandra, men det är viktigt att vi försöker. Denna artikel gör ett antal tentativa nedslag och inlägg i historiska och samtida frågor angående kris, kritik och teori med syfte att bidra till och fortsätta debatten, som den ser som angelägen inom litteraturforskningen i allmänhet och litteraturteorin i synnerhet.

Andra läser om

All som skriver brottas med frågan, av de som just har börjat gällande sin första skönlitterära text till dom mest etablerade författarna. Jag kan hava ett förfärligt humör när jag sportar och när jag läser kritik såsom känns orättvis kan jag drabbas bruten ett liknande besinningslöst raseri som när någon tacklar mig fult. Ilskan kommer i båda fallen från mitt treåriga det och bäst är alltid att vänta ut den innan man utför något alls. Min första iakttagelse är att de flesta läsare har ett bestämd åsikt och gärna ger direktion, dels om hur man borde hava skrivit, vilket är lite sent, dels om hur man bör skriva inom fortsättningen, vilket kan vara till aptitlig hjälp. Min andra iakttagelse är att läsarnas åsikter ofta skiljer sig avsevärd åt. Det illustrerades så sent såsom idag när en litterärt bevandrad författare berömde meningen Vanmakts vemod grep gravkallt den döde medan exakt samma avseende ogillade av en lika litterärt erfaren person som på manusstadiet föreslog att jag skulle stryka den. Självklart inneha ingen av dem fel eftersom det just är fråga om åsikter tillsammans olika utgångspunkter. Jag respekterar i detsamma hög utsträckning båda dessa personers synpunkt och är övertygad om att dom båda vill se en så duktig text som möjligt. När jag redigerade manuskriptet till Slaktare små så hade jag sex testläsare till hjälp såsom tog del av olika versioner bruten romanen och alla kom med åsikter.

Sökformulär

Forntida i gården — Att vara bevandrad. Att ha varit med länge. Gamla surdegar — Gamla olösta frågor samt problemställningar som ingen vill ta fattning i.

Leave a Reply